hej renovering

I går kväll blev vi äntligen klara med städningen av lägenheten. Och icke att förglömma tömningen av de där sista grejerna som alltid blir kvar. De fyllde stekarkärran fyra gånger! I afton ska vi få fixa i huset och dricka fulöl, det blir roligare det.

Vad tänkte vi på när vi bestämde oss för att flyttstäda själva? Förmodligen tänkte vi inte alls. Nu har flera kvällar gått åt till den när vi istället kunde jobbat på huset. Dåligt prioriterat minsann. I kväll ska det dock bli klart! Bara det slutar regna, vi har nämligen en liten fasadmålning vi måste få avklarad. En positiv sak med den tråkiga, tråkiga städningen är att nu känns det inte så sorgligt längre att lämna ifrån sig lägenhetsnycklarna i morgon. Nu känns det bara skönt att vi får endast en sak att fokusera på.

Så var det gjort, själva flytten. Med hjälp av fem fantastiska vänner och trots ett mercerdersrövhål från Huddinge, samt en smärre krock, så blev flytten av idag. Två fulla lass av grejjor transporterades från gamla lägenheten till nya huset.


Vilket gjorde att det som i går morse var en bygghall numer ser ut såhär. Det vill säga som ett halvrenoverat vardagsrum med massor av grejjor i.


Och i källaren så har vi skaffat ett kartongrum, som inte är proppfullt, men ganska vällastat ändå då dörren går inåt.


Uterummet har dock blivit bättre av flytten eftersom det blivit med blommor.


På två ställen.

Så nu bor vi i huset, även om vi ska sova hos våra förortsvänner några nätter framåt. Men sakerna bor i alla fall i huset. Alltid något.

I dag går flyttlasset till det allt annat än beboeliga huset. I går städade vi upp byggarbetspatsen så att våra saker ska kunna flytta in. Tur för oss att inte vi oxå måste bo där än.


Prydligt på bygget.


Torka torka så att sakerna ska ha det bra.

Nu går det verkligen fort. Snart kommer hjälpen och flyttbilen och då måste det banne mig vara klart. Och faktiskt ser det ganska bra ut. I alla fall efter en torsdag helt ägnad åt att köpa flyttkartonger, packning och nerskruvning av hyllor.


En packe flyttkartonger och en snygg vinlyspelare i kanten.


Packade kartonger.


Packade cd-skivor. Men bara ett fragment av alla som ska bli packade.


Och en vägg med massor av hål efter bokhyllan.

Men det som ändå tar mest av vår tid under dessa packade dagar är hur man flyttar kompisar från förr. Som liksom inte kan klämmas in hur som helst utan måste få lite extra omvårdnad. Några förslag?


Kompisar från förr. (En isbjörn som ser lite glad i hatten ut, en kaninstek, en illa åtgången Revert och en apa som är kommit ut i spriten, som synes nedan)


Spritapan.

Plötsligt i går kväll stod det ett mellanstadiebarn i dörren. Han ville så klart sälja jultidningar, en helt normal sak att göra på sommarlovets sista dag. Eftersom vi inte vill ha några jultidningar tackade jag nej. Ett helt rationell beteende trodde jag.
 -Vad duktig du var, säger maken då, det där hade jag aldrig klarat.
Beröm trodde jag. Men sen kom det:
 -Stackarn, det verkade så synd om honom. Jag kommer ihåg hur hemskt det var när jag var liten och sålde jultidningar.
Bla bla bla tills vi båda stod där med tårarna trillande nerför kinderna.

Nu rackarns börjar det på allvar hända saker. Vårt första rum är färdiggipsat, sovrummet såklart. I kväll åkte det sista gipset upp och ett furuparadis har nu förvandlats till ett gipsparadis.


Del av gipsparadiset. Man kan också se hur vi har grundat där elementet skall sitta, så även första målningen är gjord.

Men som vanligt blir vi frånåkta om man man jämför med vad som händer i källaren. När vi kom idag så hade golvvärmen lagts in i badrummet.


Del 1.


Del 2.

När vi efter en stund kikade nerför källartrappen så såg det ut så här:


Och när vi gick hem var hela golvet klart:




Svante tyckte golvet såg gott ut och jag sa inte emot. Men jag tyckte ändå att färgen vi målade bakom elementen med såg ännu godare ut. Som varmrörd maräng. Gott faktiskt!

Det här är en riktigt fin grejj det. Kanske den bästa mojjängen vi använt i renoveringen. En eldos-hitta-grejj. Man sättter helt enklet ena delen i dosan och sedan sätter man fast gipset, sen letar men upp den gömda delen men magneten, låter den sitta där den fastnar, och borrar i mitten och vips, eldosan kommer fram. Makalös manick verkligen.

Förutom det så går det framåt igen. Vi har börjat gipsa väggar. Tråkiga delen av sovrummet, det vill säga där det är fönster och dörr, är klar.


Ena delen.


Frugan och andra delen.

Föga fårvånande händer det dock mest i källaren. Nu börjar badrummet ta form på riktigt. Duschen får sin plats, nya väggen kommer upp. Skelettet är helt enkelt på plats.


Den blivande duschen.


Och nya väggen med plats för dörr.

Nu har vi varit på utflykt till Svensk bilprovning i Nacka Stekarkärran & jag. Det var fint. Den skötte sig alldeles utmärkt och kom därifrån helt utan anmärkningar. Man blir så stolt. Till och med lilla hunden på rutan är nästan förlåten. Nästan.

Det var lördag i går och då man är ledig från jobbet så betyder det heldag i huset. Vi började med att, efter två misslyckade försök, faktiskt tömma bilen på ÅVC Östeberga. Böset hade åkt runt i den sedan i måndags. Sen var det stora spackel- och elementdagen. Jobbet i källaren har nämligen gjort att dom har kopplat ur elementen för helgen och då passade vi på att lyfta av elementen på övervåningen med för att komma åt att gipsa bakom dom. Så elementen fick...


...gå ut i uterummet.

Och vi gipsade och gjorde fint:

I gamla sovrummet.


I vardagsrummet.


Och i sovrummet.

Men det bästa av allt var att vi slapp göra det ensamma då vi hade besök av fru&herr Skärmarbronx som hjälpte oss med slitgörat hela dagen! Supergrymma är dom.

Ölpaus på trappen.


Tredje gången gillt. Hej då bös!

Vi kom precis hem efter ett lååångt pass i huset och möts på Mariatorget av skrällig musik, fulla killgäng och massa annat löst folk. Över allt är det avspärrat och tusentals människor i vita T-shirts rusar på i sällan skådad fart. Vi står villrådiga och undrar hur lång omväg vi måsta gå för att ta oss till Bastugatan. Vi bestämmer oss dock för att omvägar inte är vår grej och ser döden i vitögat och rusar rätt igenom hopen av motionärer. Nästa år bor vi inte i farozonen för Midnattsloppet längre. Det tycker vi blir skönt!

Medan vi firade bröllopsdag med champagne på Riche och middag på La Dame Noire så blev badrumsgolvet isolerat. När vi kom till huset onsdag kväll så var ny betong redan på plats. Vissa jobbar snabbare än andra i det här projektet kan man lugnt säga. Dock är vi glada att det är de som får betalt för att jobba som gör det snabbt. Den här veckan har vi i alla fall rivit bort tapeterna, samt äckligt hostmaterial som de satt på, i det blivande sovrummet. I går kväll fick vi besök av familjen Ö, och då vet vi hur det går. Då fikar och snackas det mer än jobbas. I morse träffade vi en mycket pratsam elektriker som ska uppgradera elledningarna till, som han påpekade upprepade gånger, modern standard i hela huset.


Nya fina rör för bajset att resa i.


Betonggolvet som ännu mest ser ut som bajs. Man kan också se rören som skall vara till nya duchen. Det är dom vita.


Liten bit av en gammal fin tapet tittar fram.


Bröllopsdagspresenter.


Syster Lena i plommonträdet.


Rumpplommon.


Alva & Love leker snigeldagis.

Jag funderade på hur det kommer sig att vi kunde bestämma oss för att bo i hus är en bra idé, och faktiskt köpa ett , på fyra dagar när vi agerar som att bestämma badrumsinredning är ett livsavgörande beslut. Svante satt dock inne med svaret: ett hus kan man alltid sälja men ett badrum får man leva med.

I dag blir det ingen renovering. Istället ska vi gå på lokal och fira att vi för två år sen var så här fina:


En sak som inte är fin är klistermärket på en äcklig schäfer som sitter fastklistrat på Stekarkärran.

Den är hemsk!

Ibland känns det inte som att man är hundraprocent effektiv. Det blir liksom inte så mycket gjort som man tror och hoppas, men på något sätt går det i alla fall framåt. Sakta men säkert förvandlas vår trädkoja/furuparadis till ett riktigt rum. Tyvärr har vi inte kunnat gipsa vägarna än eftersom vi väntar på en elektriker som skall dra lite el först. Men reglarna i den gamla garderoben är i stort sätt på plats (utan att det sitter några spikar i elcentralen som vi fruktade), och taket har börjat spacklas.


Evighetsjobb.


Regeljobb.

Här är hon!

Och medan Ninna sopar på hästtjejers vis så händer det saker i andra delar av huset. Framförallt i källaren där allt mer bös fraktas ut. Faktisk så mycket att det nu dykt upp en container utanför som fylls upp. Hela badrummsgolvet är nu upphackat och skall isoleras, och ganska mycket av avlopssrören ligger nu i dager.


Fd badrummsgolvet


Och lite avlopssrör.


Utsiken från vårt vardagsrumm, vacker sol som matchar containern i fina gula nyanser.

Lite lite jobb gjort i huset de senaste dagarna, men desto mer åkarunt till badrumsaffärer för att ordna fram grejjor till det nya badrummet. Det gamla badrummet ligger här:



Och ser ut så här inne:


Och så här:



Så ni kan nog förstå att det börjar bli dags för lite nytt. Vi har i alla fall beslutat om handfat:


Men allt annat på kortet kommer inte att höra hemma i vårat badrum.

Och dessutom har vi tillbringat denna 08dag med att packa. Bilderna som följer är enbart tagna för att sukta Lilla Duktig.

Nu har jobbet i källaren börjat, men inte av oss utan av jobbegubbar som ska grejja och dona där. Tanken är att det skall bytas vatten- och avloppsrör, och att det skall bli ett nytt, större, badrum.


Den fina platsbyggda garderoben är utriven.


Lite kakelras i badrummet.


Och ett badkar fullt med kakelbös.

Sakta men säkert håller trädkojan åter på att förvandlas till ett rum. Taket är nästan färdiggipsat och det är vi mycket glada över. Vi tackar gipshissen för hjälpen, utan den hade det aldrig gått.


Händige herrn i farten med hammaren.


Och en tur med Stekarkärran kan ge Svante denna finfina frisyr.

Vi har en superstor klätterros som tyvärr håller på att vissna. En och annan håller dock fortfarande stilen.


En gul liten fining som börjat slå ut de senaste dagarna.


Är det nån som vet vad det här är för en ljusrosa jättegullig?


Vi hade ingen aning om att liljor var trädgårdsblommor.


Följetången "Ninnas bilfrisyrer" kapitel 2. Den är till dig Lena!

I dag satt vi igåg på riktigt med att sätta gipsskivor i taken. Det var nära att det inte blev något av eftersom vi lagt skivorna i källaren och är tvungna att gå yttervägen för att få in dem. Att det skulle regna i dag var ju inte direkt något vi planerat för och gips tål som bekant inte vatten. Dock var det uppehåll några gånger och då passade vi på att tassa mellan alla tusen miljoner sniglar som låg på marken . Det gick så där, flera gånger krasade det under skorna. Det var hemskt.


Gipset i sovrummet är på plats. Det första steget i uppbyggnadsarbetet!


Ninna ägnar sig åt den lite udda hobbyn roofspotting. Det är det 3475 taket hon spottar.


En liten snigelsamling på vår stenplattsgång.


En orange äckel-päckel-slem-snigel.

Efter en hård dags arbete med massor av gipskånkande kunde vi inte annat än att belöna oss själva med ett krogbesök. Så kvällen spenderades, i fina kläder, med sill, snaps, öl, skaldjur och vin på resturang Bockholmen på just Bockholmen vid Bergshamra. Ett utmärkt sätt att dinera visade det sig, såväl mat och dryck som utsikt var till belåtenhet.


Ninna med sup i hand.


Svante med viftarvåffla på Bockholmen.

Nu är golv, tapeter och spännpappstak bortrivet. Kvar återstår ett riktigt furuparadis. Det är helt förfärligt, som en jättestor bastu. Vi är nästan lite rädda för att vara där. Nu i helgen har vi dock tänkt råda bot på det genom att sätta upp gipsskivor. I går var vi i Vårby på den nya byggvaruhandeln Hornbach och handlade ca 1000 kg gips. Det var hemskt att bära både för oss och Stekarkärran. Hornbach var däremot en fantastisk upplevelse men en superstor drive in-avdelning. I dag var vi och hyrde en gipshiss som man använder för att hissa upp skivorna i taket med. Lyx tycker vår snickarsvåger Mats. Absolut nödvändigt för oss, jobbet är alldeles tillräckligt jobbigt även med lite lyx har det visat sig.


Ninna sliter ner tak.


Lite gammalt nerrivet tak i böshög.


Fram kom vårt eget furuparadis!


Och från andra hållet.


Svante och Stekarkärran hänger vid gipset på Hornbach.


Vår lyxiga gipshiss och två skivor gips i sovrumstaket.