Tårar
Plötsligt i går kväll stod det ett mellanstadiebarn i dörren. Han ville så klart sälja jultidningar, en helt normal sak att göra på sommarlovets sista dag. Eftersom vi inte vill ha några jultidningar tackade jag nej. Ett helt rationell beteende trodde jag.
-Vad duktig du var, säger maken då, det där hade jag aldrig klarat.
Beröm trodde jag. Men sen kom det:
-Stackarn, det verkade så synd om honom. Jag kommer ihåg hur hemskt det var när jag var liten och sålde jultidningar.
Bla bla bla tills vi båda stod där med tårarna trillande nerför kinderna.
-Vad duktig du var, säger maken då, det där hade jag aldrig klarat.
Beröm trodde jag. Men sen kom det:
-Stackarn, det verkade så synd om honom. Jag kommer ihåg hur hemskt det var när jag var liten och sålde jultidningar.
Bla bla bla tills vi båda stod där med tårarna trillande nerför kinderna.
Kommentarer
Postat av: Lilla Duktig
Aaaaaaaw!
Men tänk på att barnen som säljer tidningarna säkert har jätterika föräldrar som ger dem jättedyra julklappar som gör att de glömmer fiaskot med försäljningen hemma hos er. Så det så.
Postat av: ToT
jag tror faktiskt det var ett sådant där fattigt majblommebarn som söker jobb även efter maj och verkligen önskade sig en liten transistorradio i förtjänst för sitt flitiga försäljande. jag brukar köpa alla årsmagasin som börjar på "mor-" det kan vara "mor annas julkorvar" och "mors julkalender", jag har flera kassar i ett rum med sådant som jag kanske inte är så het på. go girl, jag kan ju liksom aldrig säga nej, till jultidningar eller annat... ha ha
Trackback
