hej renovering

Idag har det, ovanligt nog, varit en ruskigt effektiv dag. Stekarkärran har varit till ÅVC, väggar har rivits, golv har frilagts, hår har blåst i bilen. Allt väl dokumenterat.


Ninna river ut masonitskivor för att få fram furugolvet.


Vilket resulterar i dessa spikar, och typ 10 000 till.


Halva garderobsväggen nere.


Lunch i trädgården


Ninna slänger bös på ÅVC Östberga.


En tur med Stekarkärran ger Ninna denna fräsiga frisyr.


Garderoben helt utriven och Ninna dricker lite vatten i värmen.


Och väggrivningarna har nu genererat fyra sådana säckar med sågspån som använts som isolering.

Vi har även fått byta ut vår första lånade tigersåg mot en annan då den första gav upp. Den nya är mycket stekigare, men tror den gamla var starkare. Kan nämligen rotera handtaget på den nya. Dessutom har vi haft besök av en byggare som kollat på vår källare. Måste dels renovera badrummet, och dels byta vatten- och avloppsrör. Är lite slitet nu då allt är orginal från 1939. Verkar dock bli bra, och mycket billigare än den första offerten vi fick.

För att inte vara så coolt hemliga har vi tagit ltie kort på oss själva när vi jobbar, så man verligen ser att det är vi som gör allt slitgöra och inte bara glassar runt i Stekarkärran hela dagarna och hänger på ÅVC Östberga.


Ninna kör mammasågen.


Och Svante kör pappasågen.

Som han tar ner väggen till garderoben med. Innan han satt sågen i den såg den ut så här:

Full med bös.

Tre varv har vi nu gjort på ÅVC (Återvinningscentral) Östberga som man kan säga är vårat tredje hem. Stekarbilen har visat sig förträfflig för detta ändamål, nästan så man önskar att det var mer bös att köra. Men jag antar att man skall ha lite kul kvar till julafton också.

Vi har slarvat med att berätta om det viktigaste, själva orsaken till att vi försatt oss i renoveringsträsket ännu en gång; vår superfina trädgård. Om nån möjligen tycker att rivningsarbetet går smulan långsamt så är det delvis för att vi plötsligt har massor med växter och bär att ta hand om. Den pågående värmeböljan lockar dessutom till många besök. I går bjöd vi in till grillning och blev därför tvungna att irra runt med Stekarkärran halva dagen på jakt efter den perfekta grillen. En annan kväll invigde vi brasan i uterummet, vilket var en fantastisk upplevelse som överträffade alla förväntningar. I kväll har den allra första burken marmelad kokats av bär från vår egen odling. Trädgården har massor med små sniglar (sånna med skal på, inga mördarsniglar har siktats hittills), till förtjusnig för besökande barn som genast ordnat både skola och dagis åt dem.


Massor med lavendel där humlor och fjärilar frodas.


Suddig men fin.


Plommonträdet där frukten växer i klasar som vindruvor.


Svante har hittat ett moget plommon som han smaskar i sig.


En dåsig liten lila växt som bara visar sina blommor på morgonen.


Något överraskande växer det några potatisplantor i rabatten runt huset.


Enligt uppgift en solhatt.


Krusbärsmarmeladen.

Nu är del ett avklarat, demolering av en vägg som var så mycket mer solid än vi hoppats. Mycket trä att elda blev det. Men nu är den i alla fall väck. Härnäst att få ge vika är garderoden som man ser kortsidan av bredvid den rivna väggen.





Och golvet brörjar komma fram med. Tyvärr är plattorna ovanpå golvet spikade var tionde centimeter så vi får se hur det går att använda.

Efter önskemål kommer nu planlösningen:

Är kanske inte så mycket renovering som demolering. Väggen mellan vardgsrum och sovrum som håller på att få ge vika. Mitt i bråten kan man även skymta det gula furugolvet som vi dragit fram under träimitationsmattan.

Då var det äntligen dags för lite bilder från huset:


Ingången i hallen och vardagsrummet som skymtar i bakgrunden


Ett av de två sovrummen. Detta skall bli matrum, och väggen mellan det och vardagsrummet skall plockas ner.


Köket med fina luckor och en fantastisk tapet. Skall inte renoveras just nu eftersom vi inte kan börja med allt samtidigt.


Här skall vårat sovrum bli. Notera den eleganta plastmattan i träimitation som ligger på golvet. Fanns likadan i vardagsrummet.


Vardagsrummet.


Vår gula toalett. Det som inte syns på bilden är att även taket är gulmålat, och insidan av dörren.


Trappan ner i källaren.


Slitet badrum och tvättstuga. Har planer på att bygga ut den och slå i hop den med...


...den lilla toaletten som igger vägg i vägg och på så sätt få en stora toa/badrum/tvättstuga.


Matkällare för säsongens skörd.


Pannrum med husets hjärta, själva pannan, till höger i bild.


Litet snuskigt förråd med frys.


Inrett källarrum som kanske blir någon form av gästrum vad det lider.


Det stiliga valvet in i det före detta garget.


Det som en gång var garage, nu ett rum med garderober i vilka vi har...


Stekarkärrans vinterdäck.

Vid tolvtiden i dag satte vi för första gången nyckeln i låset till vårt alldeles egna lilla hus. Det kändes lite overkligt, som om vi var där och inkräktade. Men mest av allt kändes det väldigt roligt att äntligen få kolla in allt i lugn och ro. Man kan inte direkt påstå att vi kom igång med något direkt renoveringsarbete i dag. Dock hann vi slita bort så pass mycket av de gamla plastmattorna att vi såg att det finns trägolv under. Dessutom började vi hugga lite i en vägg som ska rivas. (Då det även finns plankor under innetaket kan rummet i fråga, vardagsrummet, med lite jobb bli vår alldeles egen furu-oas.) Efter detta satte vi oss i våra nyinköpta solstolar och tog en öl innan vi plockade fram slangen och vattnade vår fantastiska lilla trädgård. Kvällen avslutades på Babylon i Björns trädgård där vi firade den festliga dagen med Cherry Bombs. Bilder på hela huset kommer upp i morgon.

Så var den äntligen inköpt, renoveringsbilen. Det blev bilen som låg högst upp på listan i går, en metallicgrön 945 från 1991. Anita svarade till slut. Bilen blev av några vänner karakteriserad som "värsta stekarkärran" vilket väl sammanfattar den. Men för er som vill veta mer har vi så klart bilder.







Automat är det också. Och som grädde på moset fick jag just reda på att förra ägarens nya bil, en volvo v70, har gått sönder och måste repareras. Verkar ha sålt fel bil. Stekarkärran har även visat sig utmärkt lämpad för att glida omkring i med chromad armbåde och ett chysst tejp i bandaren. Kommer att ge oss många fina mil den bilen.

Inför den stora dagen är ett av de stora problemen ur världen. Fru och Herr Renovering har nämligen inhandlat nya byxor i varierande längder lagom till tillträdet i morgon. Både långbyxor och shorts är av märket Blåkläder och skall enligt reklamen hålla god kvalitet.





Vad som däremot inte går som vi hoppats är bilinköpet. Audiaffären har spruckigt då dörrarna fortfarande står på lackering och inte kommer att levereras förren efter semestern. Just nu står en Volvo 945 från -91 ganska högt upp på listan, om vi bara kan få tag på Anita som skall sälja den. Enligt uppgift är den "tjejkörd" och har bara haft en ägare. I morgon skall vi ta förebilder som vi lägger upp.

Vi funderar på att köpa en renoveringsbil. Alltså en bil som skall tjänstgöra under renoveringen, inte en bil som skall renoveras. Mitt stående förslag på bil är en röd (solblekt) volvo 245 eller 745. Det som blivit urbilen i sverige. Mitt nästa förslag var en amazonkombi (har alltid haft väldigt gott öga till delade bakluckor) vilket jag argumenterad för att dom var skattebefriade. Min fru tillade att dom nog varit skattebefriade i snart 20 år. Som det ser ut nu ligger en silverfärgad Audi 100 Avant från 1988 högst upp på listan.



Den lilla knuffen som bilen har fått på bakdörren skall ordnas innan vi eventuellt köper den. Själv känner jag det som när man var ltien, har kuskat runt större delev an dåvarande västeuropa i en liknande Audi, även om det inte var en kombi. Minns jag rätt är det dessutom muskelservo på den, och så är den som synes stor som ett mindre hus.

Och nu börjar det igen. Lagomt tills det råkade bli klart i gamla lägenheten så ordnas ett nytt projekt. Och som förra gången så krävs det inte lite nya kläder utan en helkroppsrenovering, som att skicka huset till en personlig tränare. Vi har inte kommit in och tagit förekorten än eftersom vi helt enkelt inte har tillträde till huset, men tro mig när jag säger att det var inte i går som den förra renoveringen gjordes. Och precis som förra gången tror vi även denna gång att det skall gå lätt och smärtfritt, vilket så klart kommer att visa sig vara en illusion. Men en illusion som man nog måste ha för att tro att det är en bra sak att få renovera ett hus. Låt showen starta.